November 2014 – januari 2015 deltog jag i en utställning på Etnografiska museet i Stockholm.  Föreningen ” Skapande Broderi”  inbjöds att brodera med inspiration av något föremål i den stora permanenta utställningen av föremål från hela världen som finns på museet. Så här beskrev jag mitt bidrag:

Tre broderade andehus

Dessa tre små broderade hus är fria associationer inspirerade av de tre små modellhusen i monter

F 07.

Jag tänker att de är små andehus där människors tankar och känslor, eller andar har sin boning.

För mig är de broderade husen gestaltningar av vår ständigt pågående andliga utveckling. Ett högt hus med öppning mot himlen där klara livsbejakande tankar och känslor har sin boning.

Ett stukat hus där tvivel och grubblerier bor och ett hus för det tankar och känslor som behöver dö och uppstå i något nytt. Detta hus har liksom sin förebild i monter F 07 ett utrymme överst för det som dött och som jag ser det, vilar där och uppstår i något nytt.

Eva Douhan Lundkvist

Inom ramen för ” skapande skola” i Tierps kommun fick jag uppdraget att leda ett tovningsprojekt på särgymnasiet i Tierp. Vi hade” Återbruk ”som tema  och tovade under hösttermin 2014-vårtermin 2015. Elever och lärare/ elevassistenter hjälptes åt att ta med sopor, dvs sådant som vi annars skulle ha slängt, till bildlektionerna. Soporna tovade vi sedan till små tovestycken efter eget tycke och smak. Vårterminen inleddes med att varje klass tovade ett stort grått tygstycke där vi sedan hjälptes åt att fästa alla delar till en fantastisk komposition. I februari bjöd vi in viktiga personer till vernissage. Då visades även de filmer som eleverna gjort på temat Återbruk. Glaskonstverk av loppisfynd prydde det dukade bordet och någon elev hade även skapat ett eget skrotkonstverk. Här nedan följer projektbeskrivningen.

Utsmyckningsprojekt på särgymnasiet i Tierp höstterminen 2014

Bakgrund:På särgymnasiet fanns tidigare ett tovat konstverk som elever och personal gjorde tillsammans för att pryda korridoren i C-byggnaden på Högbergsskolan. Vid renovering av lokalerna kastades konstverket bort pga mögel i lokalerna.

Under våren 2014 kom önskemål om att göra ett liknande tovningsprojekt på nya särgymnasiet, även där för att pryda en vägg i korridor. Tovning går lätt att lära ut och att lära sig. Det är en utmärkt teknik eftersom det inte går att misslyckas och ingenting blir oanvändbart. Den involverad dessutom alla våra sinnen genom sina olika egenskaper.

Tanken var att projektets tema skulle passa in i övrig planerad verksamhet under hösten och att tovningen skulle ingå som en del i bildundervisningen. Ull är lämplig som offentlig utsmyckning eftersom den är naturligt brandsäker,den flammar inte om den skulle antändas utan kolnar stilla och slocknar av sig själv.

Planering: Tidigt på höstterminen hade vi ( projektledare Eva Douhan Lundkvist) och lärarlaget ett planeringsmöte. Där kom vi överens om tidpunkt för projektet samt tema. I Oktober fanns en teaterföreställning inplanerad med titeln ” Tango på en soptipp”. Mitt ( Evas) förslag blev att fortsätta på tema sopor/ återbruk som inspiration till konstverket. Föreslog också att eleverna skulle ta med sig sådant de inte längre behövde eller som skulle slängas för att tova in detta i konstverket. Det fanns ett planerat föräldramöte under hösten då lärarna skulle be föräldrar stötta i att ta med ” sopor”.

Ull inhandlades av mig ( Eva) och fakturerades materialbudget enligt överenskommelse med ansvarig bildlärare, Rigmor Winge.

Jag ( Eva) och bildläraren hade även flera telefonplaneringar innan arbetet påbörjades och även under arbetets gång.

Jag ( Eva ) ansvarade för förberedande arbete innan lektionerna samt efterarbete.

Vi bestämde datum för tovningen tre veckor i följd i slutet av terminen.

Slutlig komposition och montering planerades till början av vårterminen eftersom de sista skolveckorna var fyllda av julaktiviteter. Alla elever ska vara med i kompositionen genom att bestämma var deras egna tovade alster ska fogas in. Slutlig finish ombesörjes av bildläraren och projektledare.

Vernissage planerades också till lämplig föräldradag i slutet av januari.

Ull är naturligt brandsäker eftersom den inte flammar om den skulle antändas utan stilla kolnar.

Tillvägagångssätt: Vi tovade tre veckor i rad på ordinarie bildlektioner. Så gott som alla elever valde färg på ull och tovade in sopor i egna mindre delar. Vi berättade om att dessa skulle fogas samman till en större ” soptipp” och komma att sättas upp på väggen i korridoren. Vi hjälptes åt att ta med ” sopor” lämpliga att tova fast och upptäckte att det mesta går att fästa i ullen. Vi tovade även råttor  ( dvs tovade form) för att bo på soptippen. Eleverna fick även möjlighet att prova rulltovning, dvs även tova med fötterna.

. Under arbetets gång har vi beslutat att dela upp konstverket i tre delar för att på så sätt underlätta hantering och montering.

Efter jullovet tovade vi först  en stor bakgrund i varje grupp. Sedan fortsatte vi med formgivning och montering. Alla elever och alla lärare fick möjlighet att ta ett tovat stycke som väckte intresse och nåla fast det på den tovade bakgrunden.Därpå följde ett gemensamt sömmande. Vi lade bakgrunden på ett bord och satt alla runt samma bord och sydde fast alla sopor med liv och lust.

Veckan därpå sydde jag ( Eva) och bildlärare Rigmor en baksida på varje del och Jag ( Eva) arbetade en del med slutlig finish. Veckan avslutades med att vi provisoriskt satte upp den i stort sett färdiga triptyken i korridoren för att se att allt såg bra ut även uppsatt i korridoren som vi tänkt.

Dagen innan vernissagen ska triptyken sättas upp på väggarna. Vi kommer att sätta ett förhänge och någon elev ska få äran att avtäcka konstverket på vernissagen..

Resultat: Det har gått lätt att lära sig tova, en del elever hade redan provat. Alla har varit engagerade och nöjda med arbetet i projektet. Någon elev som inte ville tova har i stället bidragit med en egen skräpskulptur där material hämtats från skärp på skolan. En annan elev har rappat sin låt till projektet.

Konstverket blev en triptyk där delarna ska hänga mitt emot varandra i korridoren. När man går igenom soptippen får man en fysisk upplevelse av konstverket eftersom det blev tredimensionellt och kommer lite närmare den som passerar. Förhoppningsvis kan soptippen fortsätta att inspirera, förslag finns att fotografera små delar av helheten och skriva berättelser om sopornas väg till tippen. Återbruk är också ett högaktuellt ämne som tål att funderas kring.

Temat i projektet har också inspirerat drama/musikeleverna till att skriva manus till, regissera och spela in en film som handlar om återbruk. Filmen ska visas på vernissagedagen.

Elever kommer också att på hushållslektioner laga något passande ätbart till vernissagen

Vi har gemensamt skrivit en inbjudan till de som vi tror kan vara intresserade av detta projekt.

Tierp februari 2015

Eva Douhan Lundkvist

arbetsterapeut, bildterapeut, konstnär

Minns ljus och glädje

Min avsikt har varit att skapa en glädjefull plats för giftermål i ett annars vardagligt arbetsrum. Jag tänker mig att äktenskapet består av två människors liv som fogas samman och ändå står stadigt var för sig. Som raka, stabila stammar bär de tillsammans ett lövverk där det finns plats för det gemensamma livet att röra sig, för fantasi, glädje och överraskningar.

Stammarna är tovade med ull från Uppland och silke från Kina. Lövverkets ljusa, skira blad av organza ger de tovade stammarna liv och lust.

Konstverket utformades med hänsyn till att ett bord behövs för blombukettt och tända ljus.

Tierp november 2014

Eva Douhan Lundkvist

 

Vigselförrättare Bo S. Englund  berättade om sina upplevelser av några borgerliga vigslar på olika platser i bl a kommunhuset under alla de år han tjänstgjort. Sedan invigdes det nya vigselrummet som inryms i Dahlbecksrummet  i anslutning till Medborgarservice i Tierps kommunhus. Läs tidningsartikel i UNT.