Om mitt konstnärskap

evaportratt

Att skapa är för mig ett sätt att finnas till, att söka efter mening och livsglädje.

Arbetsprocessen är viktig. Jag river och sliter sönder, fogar sedan ihop för att göra trasigt till helheter och något vackert.

Det vackra som uppstår spontant i mina händer lockar mig att söka vidare och stärker mitt mod.

Jag letar trådar i mitt inre. De rätta färgerna kan vara av olika slag, starka och klara eller dova och tillbakahållna, beroende på det som vill gestaltas i broderiet. Ibland leder en slumpvis vald färg mig rätt. 

Konstens och skapandets förmåga att läka och bekräfta intresserar mig mycket, En ambition i konstnärskapet är att dela med mig av min kunskap och erfarenhet av skapandets betydelse för välbefinnande och livsglädje. Jag planerar kurser och workshops så att de blir inspirerande och frigörande för kreativitet och mod.

Vägen till min konstnärliga verksamhet har gått via livslångt intresse för kultur och kreativitet samt studier i konstvetenskap, högskole-utbildning till arbetsterapeut vid KI Stockholm och Specialistutbildning i bildterapi vid Umeå universitet. Jag har även gått en 5-poängskurs vid SMI ¨estetiska läroprocesser”.

 Efter 25 års idogt och envist dagligt skapande kallar jag mig nuförtiden konstnär. 

Jag söker egna vägar att frigöra mig från konvention och traditionella textila metoder. Jag lockas av obegripligheter, minnen av det som fostrat mig till kvinna, me-too upplevelser, moderskänslor. Många broderade dukar har jag varit tvungen att slita sönder.

Up-cycling av fynd från skrotlager och från mina egna lager av misslyckade försök eller osålda konstverk är inspirerande och lämpligt att använda till att gestalta mitt tudelade förhållande till traditionellt broderi, smyckande och kvinnlig duktighet. Jag tycker att det fula och missmodet också har sin plats i konsten. 

Centralt i skapandet är fantasin och leken. Livets förkrossande skörhet och obändiga längtan till mera liv är en hissnande utmaning. Konsten blir till av nyfikenhet och upptäckarlust även om temat ibland är dystert.

Sällan har jag från början en skiss eller plan. Jag ser ärlighet, följsamhet till processen och kärlek till skapandet som viktigare än att nå ett planerat resultat. Jag tycker om det motstånd som det textila materialet bjuder mig och respekterar när det vill något annat än jag själv, ändrar mig, ibland motvilligt.

Jag utvecklas av samarbetet som uppstår mellan mina tankar och materialet. Det väcker nya känslor och ger upplevelser som förändrar en tidigare sanning.

Det är min ambition att gestalta möten mellan olika kvalitéer, materiella och abstrakta, möten mellan nutid och dåtid, mellan liv och död.

Jag broderar mitt kvinnoliv. För mig är trådar tradition, relation, tröst och trassel.

Och jag skriver mitt kvinnoliv, texterna kompletterar min konst.

2015  gick jag en skrivarkurs på Biskops Arnö ” Att skriva skönhet”.

År 2017 deltog jag som adept i Region Uppsalas mentorsutbildning i författarskap.

Här är mitt CV.

Läs gärna mer om mitt konstnärskap och om andras i boken ” om konsten och livet” porträtt av 23 konstnärer i Uppland av författaren Annika Berg-Frykholm. 

.